Jag är vad jag skulle kalla analytisk inom flugfiske och flugbindning, och söker alltid förbättringar i mitt förhållningssätt till öring. Om jag hittar en mer solid krok, så byter jag till den. Om konstiga kamouflagekläder gör det lättare att komma nära, så använder jag det.
Jag har experimenterat med mina egna flugmönster sedan jag började fiska mycket med fluga runt 1992, och trenden i mitt fiske de senaste åren är att jag ägnar min tid åt att jaga större och större öring med enklare och enklare flugor. Det beror på att enkla flugor väldigt ofta konkurrerar ut mer komplicerade flugmönster i möten med erfarna gamla fiskar.
Värdefull empiri
För mig som flugfiskare och flugbindare finns det några frågor jag aldrig kommer att få helt besvarade. Det handlar om vad som triggar fisken att ta en fluga. Vilka detaljer är avgörande i flugans utseende och presentation? Detta varierar med plats, väder, tid på året, tid på dygnet, temperatur, lufttryck och mycket mer. Trots denna till synes hopplösa komplexitet kan man genom många års fiske efter stora och gamla fiskar göra endel spännande empiriska upptäckter.
(artikeln fortsätter)