Det är inte Griffith's Gnat som imiterar fjädermyggan, utan tvärtom. Det är fjädermyggan som imiterar Griffith's Gnat.
Den amerikanske litteraturprofessorn och flugfiskaren Ted Leeson menar att ingen har sammanfattat flugfiske så väl som Emily Dickinson. «Hope is the thing with feathers/that perches in the soul», skriver hon. Och för en flugfiskare handlar allt i slutändan om något pyttelitet, klätt i sytråd och fjädrar.
Få flugor är mer anspråkslösa än Griffith's Gnat. En fjäderstråle från påfågel snurras runt ett mikroskopiskt krokstam och bildar något som ska likna en insektskropp. Tuppfjädrar snurras runt påfågeln så att fibrerna sticker ut i alla riktningar. Flugan avslutas med att en tunn koppartråd lindas mellan tuppfibrerna för att ge flugan en viss struktur. Det fungerar bara delvis. Griffith's Gnat ser mest ut som damm och fibrer, något du kunde ha hittat ihoptryckt mellan sittdynorna i en gammal Mitsubishi Spacewagon.