En gång i tiden var Surna en av de riktigt stora laxälvarna. Kan den återvinna sin gamla storhet?
Jag är framme vid älven en dag före de andra och har ingenstans att sova. Planen var att fiska några timmar eftersom vårt fiske börjar vid midnatt. Men dimman ligger tät över Surna när jag gör mitt första kast över strömmen. Efter åtta timmar i bilen är kroppen rätt mör. Jag inser att en bättre strategi är att få några timmars sömn i baksätet av bilen. När jag kryper ner i sovsäcken hör jag de första regndropparna på taket, och några minuter senare känns det som om jag sitter inne i en trumma.
Nästa morgon är luften klar, och bakom kullarna är solen på väg att smyga fram. Ån har stigit ordentligt, och vattnet som var helt klart igår har nu förvandlats till en djup nyans av Cognac. Surna slingrar sig genom ett frodigt odlingslandskap på Nordmøre. Den är en medelstor älv och är kanske den älv i Norge som mest påminner om de skotska älvarna. Avrinningsområdet omfattar Trollheimen och fjällområdena på norra sidan av Surnadal och Rindal, men älven är kraftigt reglerad. Surna blir därför sällan mycket stor och har en fastställd minimivattenföring på ungefär 19 kubikmeter.